Avundsjuka & Svartsjuka
Avundsjuka & svartsjuka är båda känslor som enligt mig inte tillför något bra egentligen. Att känna svartsjuka och vara rädd att förlora något eller någon man har eller att vara avundsjuk på något eller någon som en annan människa har. Att behöva känna sig svartsjuk för att man tror att man ska förlora någon eller något till någon är bland det värsta att känna. Att tro att någon annan förtjänar det man har bättre än en själv. Du har det du har av en anledning, var glad och tacksam över det istället för att slösa bort det genom att känna svartsjuka. Både svartsjuka och avundsjuka tror jag bygger på osäkerhet. Vi är olika, ser olika ut, beter oss olika, det är så det är och så kommer det alltid vara. Vi har alla olika förutsättningar. När man känner avundsjuka längtar man efter att ha något eller vara något som någon annan människa är eller har, vilket betyder att man inte nöjer sig med det man själv är och har. Jag tycker det är jätte sorgligt. Om man dock lyckas vända avundsjukan till sin fördel kan det kanske komma något positivt av det. Om man använder den som motivation för att komma dit man vill. Att man jobbar hårdare för att nå sina mål. Då, men bara då, om man lyckas med det kan avundsjuka vara något bra.
Jag vill inte vara en avundsjuk eller svartsjuk person, vilker jag inte heller tyckr att jag är. Jag vill kunna unna andra människor att ha det bättre än jag, och jag vill att andra människor ska kunna unna mig att ha det bra. Det värsta jag vet är när människor försöker sänka mig. När människor trycker ner mig och låter mig tro att jag är sämnre än någon annan. Jag önskar att avundsjuka och svartsjuka försvann, att människor slapp känna det. För jag tror att saker hade blivit mycket lättare då. Folk hade accepterat och varit glada för andras skull på ett annat sätt, det hade varit äkta. Man hade också sluppit känna sig ful eller mindre värdig då man inte behövde känna avundsjuka på någons utseende eller ägodelar. När jag var mindre var jag ofta avundsjuk på andra, jag önskade att jag såg ut som någon annan eller hade samma saker som dem. Nu känner jag inte avundsjuka på samma sätt, eftersom jag har accepterat vem jag är, vad jag har och vad jag kan göra, och jag är nöjd med det. Jag känner inte heller svartsjuka på samma sätt som jag har gjort, eftersom jag vet och är säker på vad jag har och jag vet att om jag skulle förlora det finns något annat för mig. Jag tror på ödet. Jag tror att saker händer av en andledning bra saker som dåliga saker. Det spelar ingen roll hur många snyggare tjejer det finns eller om någon har det jag önskar mig, för jag vet att jag kommer vara lycklig ändå.
